angelicaeff

jullan kom förbi på kaffe. sedan åkte jag till ikea för att agera barnvakt, för att sedan lämna sambom som skulle iväg på fotbollscup och jag själv körde sedan vidare till mjölby där jag skulle träffa lena. det gick bra idag igen. fick konstaterat hur fruktansvärt otränad jag är. 1 minut på vibrationsplattan och mina ben skakade när jag gick där ifrån. låg även på bemern i 45 minuter och så sista 30 minutrarna blev jag behandlad med laser.

vad fan är bemern då tänker ni? bemern är en matta som har ett styrprogram (alltså en manik man ställer in inställningar på). det bemern gör är att genom magnetsignaler i mattan kan kroppen ta upp, sätta igång kroppens blodcirkulation. och även den minsta blodcirkulationen som kroppen har, mikrocirkulationen. denna är väldigt svår att komma åt men när den väl koms åt mår kroppen mycket bättre. kroppen behöver blodgenomströming+syregenomströming genom musklerna, och eftersom mina muskler ingår i en ond cirkel då jag gått med kronisk smärta i 4 år (fyfan vad sjukt det låter, 4 år. jisses.) är mina muskler otroligt stela och har jättesvårt att ta upp syret+blodet, därav knappt någon genomströmning alls i mina muskler. 

lena berättade att folk genom att ligga på bemern varje dag har blivit av med allergier, fått mindre smärta, fått tillbaka potens, fått mycket bättre emmunförsvar osv. 

detta låter säkert skitluddigt. men jag känner att varför inte pröva? det kan ju knappast bli sämre. så planen är att jobba med bemern, laser, vibrationsplatta och massamassa träning. jag är jättetaggad för lena är så jäkla bra. samtidigt är jag skitnervös av många olika anledningar. låt det bära eller brista helt enkelt!!

ojojoj vad jag har varit nere och vänt på botten. är som en ostadig korthus som går sönder så fort en motvind kommer. tror det beror mycket på att jag har ännu en gång gått in för en ny sjukgymnastikmetod. det känns lite som att detta är min sista chans eftersom jag har prövat typ allt. forskningen går ju dock framåt, men jag vill bli bra nunununu. mycket varför jag är extra desperat just nu är att jag måste söka sommarjobb vilken dag som helst, och jag vill kunna klara av jobbet om jag ens får ett jobb iofs. visst, om det inte funkar är det bara att hoppa av som alla säger. men det kryllar ju inte direkt av jobb, så om jag hoppar av är chansen inte så jättestor att jag får något nytt direkt.

 

snart kommer jullan förbi!!! haha asså bilden.

vill också passa på att säga välkommen hem till matilda. skönt att ha dig tillbaka! Och ett tack så jättemycket till Therese Arvidsson för ditt fina stöd hela tiden <3

hemma idag pga bakslag från sjukgymnasten. men det gör mig glad eftersom det är bevis på att det händer något. är dock mycket bättre nu än imorse så det är sköönt, även om bakslag är positivt tar dem extremt mycket kraft. 

fick ett enormt sug efter pannkakor så det ska göras snart och sedan ska jag äntligen träffa isabelle. var inte igår! och imorgon pullan, inte heller igår!

 

måndag måndag måndag. guldkant på vardagen när man får åka bil till skolan, mindre guldkant när anna grape skäller ut än. mitt ig i eng c är nog redan satt ...

igår efter bemern åkte vi till björns pappa för att sova där. där finns världens skönaste säng så inatt har jag sovit som ett litet barn. åkte sedan för att käka hemma hos min mamma och pappa. har saknat mammas mat jäääättemycket, och människor hemma också såklart.

när sambon ikväll drar på fest försöker jag ragga folk hit. men verkligen ALLA gör någonting, och då menar jag fan alla. så verkar bli jag, tv:n, chipsen och en filosofifördjupning ikväll. behövligt, men gillar't ej.

 

 

 



trivdes inte i min kropp förut då jag har gått upp mycket när jag blev skadad eftersom jag inte orkat träna så mycket. har egentligen alltid haft problem med vikten, har nämligen jättelätt för att gå upp i vikt. så förra vintern ville jag försöka att gå ner lite av anledning att jag helt enkelt inte trivdes i min kropp. och det är jätteviktigt att göra det. jag började gå mycket utomhus, inte vidare fort och runt 30 min. sedan stod jag även på crosstrainern utan att använda armarna vilket funkade bra. idag gör det tyvärr inte det eftersom jag har fått jätteont i ryggen. ändrade även kosten, åt mat men tog mindre portioner och åt mindre kolhydrater. åt gjorde jag 4-5 gånger om dagen. åt även bara godis/fika/chips/annat snacks, på helgerna. ett sunt sätt enligt mig att gå ner i vikt. är jätteglad att jag fullföljde och att det syns lite skillnad idag. men det viktigaste är att jag är trivs bättre  i min kropp. det går alltså att anpassa även när man är kroniskt skadad att bli lite mindre på ett hälsosamt sätt.

ska försöka ta upp träningen igen men när smärtan sprider sig som den nu gjort i ryggen blir man så försiktig eftersom det oftast gör 10 gånger ondare dagen efter när man ansträngt sig.

Måste först skriva: HELG!!! Har avklarat en dag i skolan och åkte sedan till min sjukgymnast för att lägga mig på bemern som jag befinner mig på just nu. Jätteskönt att koppla av, men börjar bli lite för trött så tänkte bege mig hemåt. Hur jag ska orka köra bil är en annan femma, men tänkte gå att köpa en kaffe och piggna till lite. Sedan är det ... Fredagsmys!!!!!!!!

under mina 3 år och 6 månader som skadad har jag varit hos skolsköterkan, skolläkaren kvinna, kuratorn, skolläkaren man, sjukgymnast 1, smärt och rehab, doktor smärt & rehab x2, sjukgymnast x3 smärt & rehab, arbetsterapeut smärt & rehab, psykolog smärt & rehab x2, sjukgymnast vid skolan, sjukgymnast på vårdcentralén x2, läkare på vårdcentralen x3, HÄXA, sjukgymnast active rehab, läkare på BUP, psykolog BUP x2, sjukgymnast söderköping, sjukgymnast norrköping x2.

med andra ord har jag suttit i olika väntrum x-antal timmar. idag besökte jag ännu ett, hos Lena. anledningen att jag valde att just besöka henne är att jag har blivit tipsat om henne och hennes tekniker av jennifers föräldrar. (som är världens sötaste). Lena jobbar nämligen med bla BEMER och laser.

eftersom jag snart tar studenten, och är i behov att tjänna pengar i sommar och framöver är jag i ett ännu större behov av att försöka bli bättre. jag klarar av att gå i skolan, 1 kankse 2, max 3 dagar i rad. sedan craschar jag och då behöver jag vara hemma och vila en dag för att samla energi och kraft för att orka gå dagen där på. detta funkar i skolan, dock hamnar jag mycket efter både i skolarbete och klasskompismässigt, men det funkar. men i jobbvärlden kommer detta inte att funka.

hur som hur, tog jag mig till Lena och hennes klinik. lika nervös som alltid var jag innan hon kallade in mig eftersom jag ännu en gång lägger mig själv i någon annans händer. men nervositeten gick över ganska snabbt, jag berättade min historia och min problematik ... och hon var så jäääävla bra. så varm, så öppen och så jäkla hjälpsam.

"nu går vi in för att göra dig mycket bättre Angelica, för det vill verkligen jag". jag har aldrig, alltså aldrig, hört någon säga så under mina 3  1/2år inom vården. förutom skolsköterskan Karin som blev som min extra mamma, och så david var väldigt varm och god. men det är en piss i missisippi av alla besök jag gjort. nu tycker ni säkert att jag är oförskämd som faktiskt har fått hjälp, gratis dessutom, av nästan alla ställen som jag skrev förut. (det året man fyller 20 börjar man kosta överallt) men när man har den problematik jag har, när man har verkligen kämpat, för det har jag fan i mig, i att försöka bli bättre, är det så fruktansvärt läskigt att möta en person som man öppnar sig för och sedan så får man svar som" gå hem och duscha lite varmt så går det över".

jag är iallafall så jävla taggad (skillnad på taggad och förhoppningsfull) att tillsammans med Lena försöka bli bättre smärtmässigt och försöka få en normal vardag. ååå, en normal vardag. jag får tårar i ögonen när jag skriver den meningen pga att för ett år sedan fanns inte det på kartan.

MAN SKA ALDRIG GE UPP, för om man har tur och ligger i kan det bli bättre.

---

skriver om hur själva behandlingen går till någon annan dag.

idag ska jag ut på äventyr. inte äventyr som åka-till-kolmården-och-brottas-med-vargar, utan det är ett äventyr innan vården. när man varit skadad i 3 1/2 år börjar man bli ganska desperat på hjälp när man prövat aaaaallting. min förra sjukgymnast var svinbra verkligen och jag har blivit starkare i nacken med hjälp av honom, och nu har han slutat :( så söker ny asbra sjukgymnast och det är en sådan jag ska möta idag.

är nere at my dark place again. att ha ont 24 timmar om dygnet suuuuuger.

orkar inte mer.

igår gjorde vi god mat och bara myste framför tv:n. såg sedan warrior. den var sååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå
ååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååå
ååååååååååååååååååååååååååååååååååhär bra!! ska nog se den ikväll efter gladiatorierna såklart. skulle ha gått på hamilton på bio, men förskylningen bröt ut på riktigt idag. är helt ärligt som en döende 100 åring i kroppen idag. true story

.....


men imorgon är en annan dag :)

FREDAG! HELG!!!!